Vår sport är som ett polygami-äktenskap.
Gift med många som till exempel både med publik & TV-tittare.
ALLA vill ha mer publik till banorna men TV ”stjäl” den exklusiva tiden direkt efter målgång.
Är det rätt?
Bättre 4.000 i publiken väntar på ”sin” tid än 120.000 TV tittare, som en sa till mig när frågan kom upp.
Vi är visst ensamma i världen att få sända trav i en publik kanal, därtill i den största.
Kanske är det så TV ska prioriteras men samtidigt vill man ju att de som betalar entré, tar sig till banan ska få det där lilla extra.
Misstänker att i alla polygami-äktenskap finns det en favorit.
Lika så här, vi älskar den ena mer (publik) men vi har mer behov av den andre (TV-tittare).
Förstår att om intresset ökar i TV och vi får fler tittare så har vi en grym möjlighet till nyrekrytering, både på spel och till hästägarkåren.
Går det inte att jämka lite bättre då?
Jag som aktiv älskar ju när det är mycket publik och jag tyckte från början att vi absolut skulle prioritera publiken men med lite eftertanke är det bättre att försöka göra en sjö av vår lilla ankdamm.
Så jag har vänt lite i frågan och förstår att TV är nog det viktigaste men skulle verkligen vilja sätta mig ned med TV-teamet och försöka få dom att förstå att vi inte BARA kan jobba med nyrekryteringen utan vi MÅSTE ta hand om dom som är på plats också.
Att behöva se kusken som ville tacka alla som skriker och grattar honom i publiken, men inte kan för han blir intervjuad – det känns fel.
Typ som ett storlopp i fjol när publiken nästan börjat gå hem innan ekipaget kommit till vinnarcirkeln. Det mervärdet måste vi vara rädda om när någon vunnit, det vill ingen missa, jag lovar. Inget går upp mot publiken som är på plats då.
Låt TV ta första tiden men håll den kort och ta alla frågor om tilltänkta vinnare med kusken/tränaren senare när ekipaget lämnat banan.
TV kan få äga stunden men inte tiden.
Så vad blev kontentan?
Värna om den vi älskar men kom ihåg den som tar hand om vår framtid. Ingen vill bara ha en TV-sport.
Vi måste dock komma ihåg att under vår storhetstid när allt gick som smort, spelarna ökade och nya hästägare kom i jämn ström så hade programledarna badmössor. Någonting som vi travnördar hatade. Hade inget med trav att göra!
Gissa hur många i Sverige som tittade då på travet i TV? 400.000 tittare!!
Inte så konstigt vi hade lätt med nyrekryteringen…
Pratar jag emot mig själv?
Ja kanske lite men skulle vilja att båda sidor har förståelse för andra parten.
Musikern tjänar mest pengar på sina plattor hen spelar in i studion men de flesta skulle nog aldrig valt yrket om dom inte fått ha live-konserter.
***
Vi har även en utmaning att rätta in tävlingsprogrammet till framtiden tycker jag. Dom små måste ha en chans att överleva och dom stora måste ha en möjlighet att bli rikare.
Alla behövs, bredden ett måste men vi måste även ha en gyllene morot i vår sport.
Satsa på bredd OCH topp, fördela pengen lite mer/annorlunda.
Breddloppen kan få en ”kusin” tycker jag, Breddlopp ”mellan” med 15.000 kr i förstapris med max 800 startpoäng och kuskar max 200 lopp året innan.
Det skulle gynna de mindre, slippa möta Nurmos, Djuse & co på till exempel Lindes med 20-25.000 i förstapris.
Minst 150.000/200.000 till vinnarna på V75 som är vårt populäraste spel och vårt ansikte utåt i Sverige/Norden.
10 millar till vinnaren i Elitloppet, vårt fönster ut i VÄRLDEN!
– Svante, som lyssnar en del och tycker mer
