
Jag fick frågan av Travronden angående drivning och körspö, som nu är på tapeten.
Tror jag svarade helt okej, men när man ventilerat det mer och tänkt till i frågan tycker jag svaren börjar bli givna. Först och främst så håller jag med de som säger att det känns helt fel att vi kallar det körspö eller pisk. Negativt redan där.
Tänkte också på så många saker som vi helt naturligt använder förkortningar på fast i ordalag är det mer än så men ändå låter så naturligt att säga förkortningen.
Vi går och handlar på ICA, Inköps Centralens Aktiebolag.
För inte så länge sen spelade vi CD-skivor, Compact Disc, och så vidare…
Vad sägs om förbjuda körspöet och ersätta det med ett KI? Ett Korrigerings Instrument. En typ ”stav” som är drygt en meter lång, lite tjockare på ena ändan och gjort av ett material som lätt går av om man viftar för mycket/hårt med det? Gjort av ett snällt, typ lite mjukare material.
Kanske till och med ger böter om det går av i ett lopp.
Vi behöver verkligen något att korrigera hästarna med samt även mana på ett bra och schysst sätt.
Att som i Norge inte få ha något KI är negativt ur olyckshänseende samt ser mkt hemskt ut när man driver med bara tömmarna & rycker hästarna i munnen. Inget som jag ens tycker är något alternativ.
Vad säger ni? Förbjud körspö och tillåt KI?
***
Måste i ämnet dra en gammal goding när min grymma nestor Lars Lindberg var min förste kusk.
Jag hade en mycket kapabel men trög häst som hette Express Lavec. Han tävlade mycket bra men hela tiden fanns problemet att man ville ha honom mer framåt. Stängda huvudlag var ”ett måste” på honom.
En dag skulle vi starta på Solvalla och Lasse sa till mig ”Ta med ett öppet huvudlag”.
– Men hallå, du vet ju hur han är med öppet, svarade jag.
”Du ska få se” , sa Lasse med ett klurigt leende.
När defileringen till loppet skulle gå och Express Lavec stod påselad med öppet huvudlag kom Lasse in i stallet med ett nyinköpt VITT körspö.
”Han har aldrig sett ett vitt, det kommer göra susen att visa han det”, sa Lasse mkt nöjd.
Loppet gick och hästen gick bra, men så stor skillnad var det inte.
Nåja, värt ett försök.
På Arlanda var vi lite sena till flyget hem så vi kom till gaten när övriga redan checkat in. Jag gick först in och sen kom Lasse med sin körväska och vita körspöet.
När jag vände mig om ser jag att flygvärdinnan tagit Lasse under armen och ledde honom in i planet. Hon trodde han var blind eftersom han hade en vit käpp…
***
Restauranger? Jo blivit en, en klassiker med hög lägsta standard. Teatergrillen.
När jag kollade på avec-listan hittade jag en mycket intressant Bourbon. Messade Jörgen Forsberg som är väl insatt i ”ämnet”.
Hur är en Pappy Van Winkle, 23 år, frågade jag.
– Inte riktigt ”Jag mötte Gud” men nästan , var svaret.
Blev en tvåa.
Helt rätt analys , jag mötte inte Gud, men förbannat bra var den!
Svante – som längtar till den ”riktiga” vårvärmen