För cirka ett halvår sedan så började tänka på en sak efter V75-dagarna och senaste 3-4 månaderna har jag noterat det i princip utan undantag.
Vad?
Inte en endaste journalist hör av sig/intervjuar efter tävlingarna! ALLT tas ifrån TV-sändningarna.
Hmm ni jobbar ju, skriver och lägger ut på nätet på kvällen, det ser jag ju.
Ni skriver ju under er artikel. INGEN verkar vilja göra en egen grej, en egen vinkling utan skriver redan det alla andra hört/vet.
Eskil Hellberg kontaktade mig en gång under denna tid och en lokal journalist från Dalarna efter V75 tävlingarna på Romme, det är de ENDA som kontaktat mig efter tävlingarna. Skyll inte på pandemin, vet att samtal via telefon inte smittar.
Vad beror det på? Slut på pengar på kontantkortet?
Jag vet inte, men visst är det märkligt.
Inte ens efter SM-segern med Very Kronos på världsrekord ringde någon och intervjuade, trots att samtliga journalister visste att man satt nästan 5 timmar i bil på vägen hem.Lite brydd över att ingen journalist vill vara unik.
Nej jag är inte sur på er, bara lite oroad över er och er framtid. Om ni inte försöker skapa er egen identitet med era egna vinklingar så tror jag risken snart är stor att er tidning lika gärna kan köpa en artikel från nåt rikstäckande bolag (som likt er tittar på TV som underlag) då ni alla ändå skriver mer eller mindre lika. Har man läst en artikel på nätet från någon tidning angående eftersnacket på V75 numera har man läst alla.
Vad rädd om vår sport, försök använda er journalistik för sporten och inte bara för spelet. Snälla…
Ni journalister som har ett tomt kontantkort till er mobil och av den anledningen inte kan höra av er när ni jobbar lördagar, messa mig så swishar jag en slant så ni kan fylla på. Allt för sporten!
***
En sak till som jag blir lite brydd över i dessa pandemitider är när jag hör att ”vi har ingen prisutdelning & seger intervju idag för vi har ingen publik”.
Hmm vi har väl aldrig haft så många tittare på ATG Live, däribland alla ägare vars häst just vann. Jo jag vet, i dessa pandemi-tider ska vi hålla avstånd etcetera.
Men innan tävlingarna går det bra att intervjua för fullt (med mkt bra säkerhetsavstånd). Tänk vilket mervärde det vore för ägaren (och massa andra) som sitter och tittar på ATG Live att få en segerintervju efter loppet, på banan eller stallbacken.
Framför allt i dessa tider då vi verkligen borde göra allt för att behålla hästägarens intresse.
Dock går Åby ”mot strömmen” Smidigt kommer vinnarekipaget ned längs gången från publikplats till en snygg anordnad ”vinnarcirkel”.
Perfekt för fotograferna, smidigt för oss aktiva, både ta emot hästen och angående hederspriser som finns på angiven plats (som har varit ett litet bekymmer i dessa tider, dom hamnar lite överallt och få har koll på dem) Efter det så var det intervjudags, in i ett enskilt rum bredvid vinnarcirkeln med filmkamera och ”eterkontakt” med Kristoffer ”Fölet” Jakobsson som ställde en handfull frågor. Som vanligt då det gäller ”Fölet” på ett sådant sätt att man inte kunde svara slentrianmässigt och som visades direkt på bankanalen på ATG Live. Möcke, möcke bra initiativ!! Därtill läggs de ut på Youtube några minuter senare.
***
Måste bara få dra en rolig historia från verkliga livet i onsdags kväll!
Vi hade då en vinnare i V86 avd 1; Global Wizard.
En delägare var i sin övernattningslägenhet i Karlstad och såg loppet. 10 minuter senare bankade det på dörren och två riktigt bistra poliser kom in, föste in ägaren i köket medan de letade igenom hela lägenheten efter, som dom sa, ett ”offer”.
Va? Sa ägaren
– Vi har fått in en anmälan av er granne om en fruktansvärd misshandel, sa polisen.
Va? Jag hade bara en häst som vann på V86 som jag ”jobbade in”, sa ägaren…
Polisen hade svårt att förstå.
Men vår sport engagerar! Sååå härligt!
Hoppas ägaren köper en Harry Boy till grannen som ursäkt, så kanske dom snart börjar förstå vår underbara sport!
***
Två restaurangbesök har det blivit, båda i Stockholm.
Restaurang NOI och Griffins Steakhouse.
Den kampen vann NOI lätt, inte dåligt på nåt sätt på Griffins med NOI höll klart bättre klass.
– Svante, som inte ätit julbord än.
